Askungen kunde inte sagt det bättre. Man kan ju inte vara med på allt faktiskt.
Att inte vara med i VM när startskottet går 2010, bland alla andra fotbollsgalningar där ute i Oslos gator som svingar sina ölbägare, vrålet framför storskärmen på fästningsområdet, allt det där. DET KÄNNS FRUKTANSVÄRT TUNGT.
Faktum var väl att vi spelade på lånad tid, Zlatan räddade oss förra matchen genom att snubbla in matchens enda mål i 93:e och vi blev genast VM-sjuka i detta lilla avlånga land(Läs Sverige). Våra fotbollshjärtan blev fyllda med friskt nytt blod, nytt hopp och Sverige, lilla lilla pyttelilla Sverige skulle vara med och leka med de stora nationerna detta mästerskap med. Så enkelt, vi behövde ju bara slå Danmark i parken den 10 oktober. Det tog råstopp och hela svenska folket inkludert undertecknad, sjönk ihop som en säck potatis när en viss Herr Poulsen sköt in 1-0 bakom Isak i målet.
Innan dess hade Sveige 2 bortdömda mål. Det stod klart att vi inte får vara med och leka med de stora 2010 och den lilla strimman hopp att Portugal bara skulle klara oavgjort hemma mot Gulashlandet Ungern krossades lika brutalt som snabbt då det fort stod 2-0 i matchen. Over n out.
Vi har varit med de flesta stora mästerskap och så vitt jag vet så är det väl bara -98 vi bommat på senare tid. All heder åt det. Bara så jävla tråkigt.
Kanske e det lika bra. Nu kan vi släppa ut magen när vi sitter där framför tv:n i VM 2010, slipper vara svinnervösa att vi ska klara slå "blåbärslag" som Trinidad eller Costa Rica och bara slappna av med en iskall bira i handen.
Sände en grattis sms till min danska vän i Århus.
"-Takker, for saten jeg er fuld!!"
Heja Danmark i Sydafrika.
Vi kunde inte joina dom, varken Norge eller Sverige. Men vad är egentligen en bal på slottet...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar